Efter att i maj 1857 ha fått betyget för de teoretiska studierna i lantmäteri reste Peter till Nora i Sverige för att bli forstmästare. Åren 1853–1862 reste åttio studenter utomlands för att idka forst- och agrohushållningsstudier, eftersom sådan undervisning inte ännu fanns i landet. Forst- och agrohushållning var ett område som förvandlades och växte just vid den tidpunkten. En omställning av lantbruket med hjälp av nya rationella metoder och en större satsning på boskapsskötsel, mjölk- och smörproduktion skedde speciellt efter de stora nödåren.
Nora ligger i Örebros län inom Bergslagen. Det var redan under medeltiden känt för sin järnindustri. I skogsinstitutets regler stod det att ”elev bör oafbrutet samt med flit och uppmärksamhet begagna undervisningen vid Institutet, äfvensom deltaga uti de arbeten m. m., som derstädes, med afseende på Elevernes practiska öfning varda vidtagne”. Ledighet skulle sökas hos Institutets föreståndare. Eleven skulle själv skaffa instrument, böcker och annat material. Understöd kunde sådana elever erhålla som var i verkligt behov därav, men eleven måste stanna på Institutet minst tre år och under fem år vara i tjänst hos någon av Bruks-Societetens Ledamöter.
Peter hoppades få ett stipendium och brodern Wilhelm försökte ordna det. I ett brev från augusti förtäljer Wilhelm om sina misslyckade strävanden. För Lang som också studerade i Nora hade Wilhelm lyckats få ett stipendium på 300 rbl. På vägen till Sverige hade Peter lånat en betydande summa till någon Nordlund och det såg ut att vara osäkert om han skulle få tillbaka de pengarna.
Det bekymrade Elisabeth att Peters liv i Sverige blev så dyrt – 20 rubel i månaden. Det var väldigt mycket när man studerade på skuld och visste att lånet måste betalas tillbaka. Elisabeth klippte till skjortor åt Peter när linneväven hade blivit klar, inga fina plagg men de skulle duga till arbets- och nattskjortor. Hon undrade bara hur hon skulle få dem skickade till honom.
Peter var inte ensam i Sverige, utan han hade studiekamrater i Nora, till exempel någon Sandberg. Klasskamraten Caifas (Magnus) Sederholm studerade jordbruk i Wäderbrunn, nära Nyköping, och Anton Palm, också klasskamrat från Borgå gymnasium, lärde sig att laga ost och smör i Tomta.
Bruks-Societetens Skogs-Institut hade slutat 1860 när Janne Söderhjelm försökte komma in där och han reste därför vidare till Tharand i Preussen.