Carl (Karl) Billsten (Bilsten, Billensteen) föddes 4.12. 1605 i Stockholm, dog 20.2.1673 i Åbo och begrovs i domkyrkan. Föräldrarna var tyskfödde vinhandlaren, Karl IX:s munskänk Konrad Bildstein och Barbro Staffansdotter Creutzinger. Konrad hade genom giftermål blivit ägare till Hjortberga i Vådinge i Södermanland. Sonen Carl fick en omsorgsfull utbildning. Han blev student i Rostock 1624 och 21.9.1625 i Uppsala. Efter slutförda studier gjorde han en lång peregrination eller studieresa till kontinenten. Han var en kort period i kronans tjänst, varefter han flyttade till Åbo.
Carl Billsten var tullnär i Åbo 6 april 1631 och innehade sedan befattningen vid tulluppbörden i nämnda stad t.o.m. 1637. Kronan hade utarrenderat sina inkomstkällor. Arrendatorerna erlade kontant betalning för sina rättigheter till vissa skatter och strävade efter att maximera sin vinst. Tullinkomsterna var en lukrativ källa. År 1634 fick Billsten sjötullen och licensen på salt. Ett år senare arrenderade han tillsammans med Petter Thorwörste lilla tullen och spannmålstullen. Men rikets skattepolitik förändrades 1636 och arrendeavtalet visavi tullarna sades upp.
Billsten idkade också handel, dock utan tillstånd då han inte hörde till stadens egentliga borgerskap. Efter att ha avgått från tullnärsbefattningen har Billsten deltagit i saltimporten och torde jämväl ha legat i andra omfattande affärer, men han synes inte ha vunnit burskap i Åbo. Han lät uppföra ett präktigt stenhus i Aningaiskvarteret i Åbo 1636−37. Till en början hyrde han ut huset och sedermera såldes det till Åbo hovrätt, som höll sina sessioner i en så stor sal i övre våningen att den upptog hela husets bredd.
Billstens intressen tog vid denna tid en ny riktning och han övergick till brukshanteringen. Senast 1639 började han i Pojo uppföra en anläggning med masugn och tvenne hamrar. Som kompanjon förvärvade Billsten assessorn vid Åbo hovrätt Johan Henriksson Axehielm. Privilegier fick Billsten först den 25 juni 1641, och då fick han sex års skattefrihet plus andra förmåner, bl.a. rätt att idka begränsad handel. Billnäs var det tredje bruket i Finland. Före det fanns Svartå i Karis och Antskog i Pojo. Petter Thorwörste grundade Fiskars bruk 1649.
De båda ägarna till Billnäs nya bruksbolag tog snabbt plats i ledningen för bergsadministrationen i Finland. Då bergmästardistriktet delades 1641, utsågs Axehielm till bergmästare i västra Finland. Billsten var bergmästare i Viborgs, Nyslotts, Kexholms och Kymmenegårds län 1641−1643.
Bergmästarbefattningen omorganiserades emellertid på nytt och Billsten förlorade sin ställning. Billnäs förblev i Billstens ägo, men tvister mellan de tidigare kompanjorerna pågick ända till hans död.
Malmen i Ojamo gruva i Lojo begynte sina i början av 1640-talet. År 1646 byggde Billsten en ny masugn i kustens omedelbara närhet, på Fagervik, som med sina två hamrar och fyra härdar snart blev prisat som det viktigaste bruket i Finland. När försöket i Ojamo gruva misslyckades, erhöll Billsten 1648 viktiga fördelar, till exempel skattefrihet under ytterligare två år. Ännu viktigare var det att han fick förse sitt verk med tack- och osmundsjärn från Sverige och utskeppa sitt järn direkt med egna skutor till Reval. I återfrakt fick han hemföra salt och kunde därmed betala dem som arbetade på bruket.
Billnäs bruk lyckades inte så bra, och småningom flyttades en hammarsmedja till Fagervik. Billsten uppförde där en av de inom Östersjöområdet tidigaste fintandade holländska sågarna. Han inrättade också en handelsbod för sin personal. Handelsboden blev en viktig affärsverksamhet vid sidan av järnproduktionen. För att idka handel måste man dock ha burskap i någon stad. Sannolikt därför svor Billsten borgareden i Ekenäs 1651. Senast i slutet av 1660-talet hade Fagervik blivit ett av de viktigaste centra för varuutbytet i Nyland. Orten växte nästan till en liten stad. Som mest bodde där långt över 200 personer, och Fagerviksborna bildade en egen församling med brukspredikanter.
Fagervik utvidgades och blomstrade medan Billnäs tynade. Svårigheterna vid de olika verken visar att lokaliseringen av förädlingen av mellansvenska malmer och mellansvenskt tackjärn till de avlägsna bottniska kusterna snarare var ett resultat av administrativa strävanden än av ett verkligt behov, och föga lönande vid fri prisbildning. Det finns inte uppgifter om affärsresultaten på bruken under Billstens tid. Enligt en uppgift skall smidet på Fagervik redan 1663 starkt ha avtagit, medan Billsten å andra sidan ännu 1671 umgicks med planer på en utvidgning. Betydande jordegendomar samlades under Billstens bruk. År 1648 förlänade drottning Kristina elva frälsehemman i Lojo och Pojo. Tillräcklig tillgång på skog var ett livsvillkor för järnindustrin. Billsten avancerade till landets högsta sociala skikt. I början av sin bana som fabrikör kallade han sig bergsman, men då patronen blev förmögnare började livet på Fagerviks bruksherrgård rentav efterlikna adelns levnadsvanor.
Carl Billsten gifte sig 1635 med Anna Henriksdotter Nyman (d 1671, begraven 12 februari), borgardotter från Stockholm. Barn: Carl d.y.; Conrad som blev adlad von Bildstein och dog som major; Hedvig som var gift med Gotthard Rehausen och Anna som var gift med Lorens Höijer.
Bruken ärvdes av sonen Carl Bildsten d.y. (d 1691) som ytterligare grundade Skogsby masugn i Tenala 1686. Carl blev student i Åbo 1650, relegerad för två år från universitetet 1659.
Gift med 1. Elisabet Heij (Hey l. Hay) d 1676, dotter till handlanden William Hey från Skottland. Carl och Elisabet var kusiner på mödernet, deras mödrar var döttrar till handlanden Henrik Nyman. Elisabets bror var Henrik Heij, adlad Haij. I äktenskapet föddes:
- Carl, student i Åbo 1682/83, oratio 1688, respondent 1689. Frivillig skyddsgardist 1689, underofficer 1690, löjtnant 1698, kvartermästare 1700, major i Riga 1708, överste 1710, generalmajor i infanteriet 1717, baroniserad friherre 1718, regementskommendör av Björneborgs läns infanteri 1723, dog 1726. Gift med Helena Douglies. Lantdagsman.
- Katarina gift med läneräntmästaren Arvid Carlstedt, mor till Margareta Carlstedt gift med Bengt Ristelius, mormor till Margareta Katarina Ristelia gift med Berendt Johan Zilliacus.
- Anna, gift med 1. Hans Godhe, 2. Hans Floor.
I Carl Billsten den yngres andra äktenskap, med Anna Danielsdotter Wulff (d 1692) föddes åtta barn.
Efter den yngre Billstens död begynte en tillbakagång som slutligen närmade sig förfall. På Fagervik slog sig den siste förvaltaren före den stora ofreden på brädsågning och skeppsbyggeri. Först efter det stora nordiska krigets slut skapades bättre konjunkturer för järnbruken, och med de energiska bröderna Hising, som övertog de tre bruken 1723, började en ny blomstringsperiod.
En eldsvåda härjade i Billnäs 1775 och därefter byggdes allt upp på nytt.