Laurin Zilliacus | Born: 1895 | Died: 1959 | |
Father: Konrad (Konni) Viktor Zilliacus | Mother: Lilian Graef | ||
Children: none | |||
Siblings: Konni (Konni d.y., Totti, Zilly) Zilliacus, Harry Viktor Zilliacus, Edward Viktor Wilhelm Zilliacus, Anna Helena Louise Zilliacus |
Carl-Magnus Fogelholm:
Laurin (Laurie) Zilliacus, reformpedagog, kosmopolit
Laurin Zilliacus föddes den 4 november 1895 i Yokohama, Japan. Fadern var aktivisten och skriftställaren Konrad (Konni) Viktor Zilliacus (1855−1924) och modern Lilian Graef (1873−1938), dotter till en förmögen tysk-amerikansk affärsman Anthony Graef. Laurin var yngre bror till Konni (Totti) Zilliacus.
Laurin Zilliacus gifte sig år 1922 med sin släkting Sigrid Enni Ulrika (Ulla) Zilliacus. De fick barnen Osvald Peter Mac Laurin Zilliacus och Monica Lilian Zilliacus.
Efter inledande skolgång i Sverige och Förenta staterna gick Laurin 1909−1912 i Bedales School i Hampshire, England, en reformpedagogiskt inriktad internatskola för pojkar och flickor. Han inledde sina högskolestudier i England och fortsatte sedan i USA, dit hans mor hade flyttat efter att ha skilt sig och ingått ett nytt äktenskap med en amerikan. Han avlade ingenjörsexamen vid Massachusetts Institute of Technology. Under första världskriget gjorde han civil krigstjänst i England och blev därefter lärare i matematik, fysik och kemi vid sin gamla skola Bedales. Där verkade han fram till 1924 och blev under de åren grundligt förtrogen med tidens livaktiga, reformpedagogiska strävanden.
Efter överflyttningen till Finland verkade Zilliacus 1925–1927 som lärare i fysik och kemi vid Grankulla svenska samskola. Skolan leddes av Magnus Hagelstam och betraktades i flera avseenden som ett modernt och progressivt läroverk. Här bidade Zilliacus sin tid och förberedde sig för att grunda en egen skola. Den startade hösten 1928 med namnet Tölö svenska samskola och inhystes då i Villa Miramar, en privatägd större träbyggnad på den plats där Sibelius-monumentet sedermera restes. Från hösten 1933 verkade skolan i en modernare fastighet med det fornnordiskt klingande namnet Ulfåsa. Som fullt utbyggd var skolan en nioklassig samskola med examensrätt och med först två, senare tre förskoleklasser.
Den nygrundade, privata skolan åtnjöt statsunderstöd, vilket innebar att lärokurserna i stort sett måste vara desamma som i landets övriga läroverk. Men när det gällde innehållet i undervisningen, undervisningsmetoderna, skolarbetets organisation och skolmiljön var Zilliacuska skolan (populärt ”Zillen”) en anmärkningsvärd föregångare och nydanare i Finland. Zillliacus fungerade som rektor vid skolan åren 1928-1940. De första studenterna utexaminerades från skolan år 1937.
I krigen 1939–1944 deltog Zilliacus som krigskorrespondent; han var samtidigt aktiv inom den s.k. fredsoppositionen och utgav en bok med anknytning till kriget: Ett folk – en front och Yksi kansa, yksi rintama. Under fortsättningskriget övergick han till fredsoppositionen och utgav åren 1942−1943 under pseudonymen Erkki Järvinen böckerna Vi vill inte kvävas och Vid årsskiftet.
Efter krigen arbetade Laurin som nordisk korrespondent vid amerikanska legationen i Stockholm. Därefter for han till USA, där han i några år var Visiting Professor in Comparative Education vid Columbia University i New York. År 1948 blev han knuten till Förenta nationerna som pedagogisk rådgivare, och från 1952 var han engagerad i en internationell kommitté som skulle fördjupa sig i utvecklandet av skolväsendet och lärarutbildningen i Indien. Sedan mitten av 1930-talet var indisk kultur och religion föremål för hans intresse, och efter de officiella uppdragen ville han 1958 under en längre vistelse i landet samla material till en bok om indiska myter och indisk religion. Men resan blev ansträngande, och en kort tid efter hemkomsten dog Laurin i Borgå i juli 1959.
Leave a comment
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.