Häradsskrivaren Henrik Jonas 1797-1858

Henrik Jonas blev student som privatist i Åbo 1815. Han avlade kameralexamen 1821.

Enligt Ruokolaks kyrkböcker dog 20.1.1831 i Kempilä en sjuårig bondson vid namn Petter Haloin i vattsot. Han uppges vara son till häradsbokhållaren Zilliacus. Henrik var vid tiden för pojkens födelse ogift och verksam som häradsskrivare i Lappvesi. Den 27 mars 1826 gifte sig Henrik Jonas med Lovisa Juliana Bergman (1808-1833), dotter till kapellanen i Suomenniemi. De bodde i Suomenniemi kyrkoby. Henrik flyttade till Neitsytniemi 1828 när han blev häradsskrivare i Jääskis och skötte Neitsytniemi speciellt efter Petters alltför tidiga död (1839). Petters äldste son var ju då bara 16 år gammal.

Henrik hade tre barn med sin första maka:

  • Henrik Anton född den 7 september 1826 blev fil.mag. Han dog ogift redan 1859 i en ålder av 32 år, 7 månader och 15 dagar efter en långvarig, tärande sjukdom.
  • Lovisa Katarina f. 1828 dog ogift i Pskoff 1865.
  • Konstantin Benedikt var född den 9 januari 1832 på Neitsytniemi. Han blev student 1851 och kammarskrivare vid postdirektionen 1853. Han undergick mindre kameralexamen 1854 och tjänstgjorde därefter vid postkontoren i Helsingfors och Borgå. Kontorsskrivare vid finska fältpostamtet 1855, i Somero till 1856. Kontorsskrivare vid postkontoret i Fredrikshamn 1856−1863. Död i Hiitola 1875. Konstantin gifte sig 1856 i Tuulos med Augusta Kockström (1837−1929), dotter till kapellanen i Hiitola. Hon var lärarinna i matematik vid fruntimmersskolan i Fredrikshamn och lärarinna vid lägre folkskolan i Fredrikshamn. Paret hade tre barn: Alfhild Augusta Karolina (1862−1941) gift med Hugo Albert Lindholm, Elna Rosina Ottilia (1864−1949) gift med rektorn Knut Eliel Sonck, Karl Arthur Konstantin, lantmäteriingenjör, gift med Sara Eugenie Smedberg. I äktenskapet föddes 9 barn.

Henrik Jonas första hustru dog 1833 och Henrik Jonas sammanvigdes 8.11.1835 i Kexholm med brodern Petter Wilhelms svägerska Maria Wilhelmina ”Mina” Wolter (1808-1893). Åtta barn föddes i detta äktenskap: Alexander, Emelie, Juliana, Gine, Nikolai, Sofia, Anna och Herman.

  • Alexander Wilhelm (1836−1883) tjänade först som underofficer vid 7 linjebataljonen, men kom sedan till Rjäsanska infanteriregementet och avancerade slutligen till major. Då hade han tjänstgjort i både Kaukasien, Kiev, Staraja Russa och Polen och deltagit i fälttågen i Kaukasien och Polen och blivit behörigen medaljprydd. Alexander gifte sig 1875 med Vilhelmina Sofia Manninen (1853−1927) och paret fick följande tre barn: Bruno, Alexander och Elsa. Bruno Vilhelm ”Iso” (1877−1926) var lärare i gymnastik och svenska vid Kajana seminarium 1903−1904, lärare i gymnastik i Viipurin realilyseo 1905−1908, lektor i gymnastik och hälsolära vid Sordavala seminarium 1908−1926. Han vann den första tävlingen om den mest proportionerliga kroppsbyggnaden i Finland 1903. Bruno Zilliacus representerade Finland i kulstötning (silvermedalj) vid olympiska spelen i London 1908. Det var han som bar skylten med Finlands namn på planen; Finland som en del av Ryssland hade inte någon egen fana. Albert Alexander ”Sasu” (1879−1943) var brukskassör i Joutseno. Elsa Anna Rosina (1881−1969) skulptris, var en tid gift med FD Torsten Stjernschantz.
  • Maria Henrietta Amalia ”Emelie” (1837−1876) var gift med kommissionslantmätare Aug. Fred. Lönnström.
  • Juliana Kristina Elisabet (f 1839)
  • Georgina Vilhelmina Karolina ”Gine” (1841−1926) gifte sig med sin småkusin Carl Ludvig ”Kalle” Lojander (1824−1873), lanthandlare i Hauklappi by i Ruokolaks, innehade Käyhkä gård. Två av deras söner dog unga, Hugo förblev barnlös, men döttrarna Wivi, gift med William Möller, och Ines, gift med Johannes Broman, har en del ättlingar.
  • Nikolai Fredrik (1842−1907) gick också i rysk militärtjänst och blev kapten, men var åren 1888−1892 pressombudsman i Villmanstrand. Han var gift med Matilda Leopoldina Schwanck (1847−1912). Antagligen barnlös.
  • Sofia Alexandra Blondina (1844−1910) dog ogift i Villmanstrand.
  • Anna Alma Alina (1847−1897) dog likaledes ogift i Viborg.
  • Herman Johan (1850−1908) tog studenten i Viborg. Han blev rullfabrikant och lanthandlare och ägde hemmanet i Vuosalmi by i Ruokolaks. Han var ogift − men stamfar till en livskraftig sidolinje. På dödsbädden bekände Herman att han var far till Anni Tuomainens (1867−1937) sju barn och att han hade betraktat Anni Tuomainen som sin hustru. Med en Karin Kemppinen hade han två döttrar: Johanna Emilia (1877−1878) och Anna Matilda (1878−1968), gift Kataja.

kayhka

Henrik Jonas dotter Gines makes gård Käyhkä − Käyhkään hovi − var också ett gammalt kronoställe i Ruokolaks. Den gamla huvudbyggnaden byggdes 1772, innan den militära Käyhkä-kanalen inrättades på 1790-talet.

I arvsskiftesförrättningen 1907 fick Hugo 1/2 av godset, och 1/4 delades mellan hans systrar Wivi och Ines.

Hugo var liksom fadern lanthandlare i Hauklappi by, men det berättas att han satt på Kämp med buffetmamseller och skrev sitt namn på växlar och söp upp pengarna. Aktiebolaget W. Gutzeit köpte Käyhkä på konkursauktionen 1909 för 104 000, på villkor att Gine Lojander fick använda gården under hela sin livstid. Gine bodde under somrarna på Käyhkä med sin dotter Wivi och hennes man William Möller, som var professor i anatomi, samt dotterdottern Karin ”Kajan”. Gine dog på Käyhkä 1926 och begravdes i Sorvali minneslund i Viborg. Efter Gines död fick familjen Möller lov att fortfarande tillbringa somrarna på Käyhkä.

Följande avsnitt