Wilhelm disputerade för doktorsgraden i maj 1860. Titeln på Wilhelms avhandling var Om ägande- och nyttjorätten till fiskvatten i Finland; licenciatavhandlingen hade behandlat samma rätt i Vuoksen.
I väntan på att bli promoverad skrev Wilhelm till Peter 12.5.1860:
Till svar å Din senaste skrifvelse bilägger jag härhos 25 Rubel och ber Dig af vännen Melenius uppbära mitt tillgodohafvande bestående i lösen för utslaget och mitt arvode tillsammans 10 rubel. – Mamma är allt ännu i Kattila, hvarifrån hon väl i nästa onsdag eller thorsdag med första ångfartygslägenhet torde återvända. Som Du väl redan vet har Wolja en gosse till. Vi preparera oss till promotion, i hvilket afseende jag laborerat med min disputation som först den 26 Maj eller par dagar före promotionen kommer att äga rum, men juridisk och medicinsk promotion går för sig utan solennitet blott medelst program samt hattutdelning.- Trefligt är att få Mamma hit till den tiden, äfvensom andra af de egna, men Du kan väl ej och osäkert är huruvida ens Moritz kommer. – I sommar hoppas jag vi träffas, då jag väl torde slippa på en månad härifrån, ehuru först i senare hälften af Juli. Vi hafva alla Gud vare lofvad haft att glädja oss åt en orubbad helsa och jemte helsningar af Ida och barnen förblifver jag Din broder Wilhelm
P.S. Lifförsäkringsafgiften för Dig och Moritz har jag betalt. Jusélius reser i morgon till Tharand. Kusken lofvade i sommar åtminstone besöka Dig. Albert och Gustaf hålla på med licentiat tenterna. – Hagelstams hafva ock omsider en gosse. Robert kommer väl i sommar men allena hem.
Det var meningen att mamma, som vistades hos Woldemar i Kattila, skulle återvända från Ingermanland med första ångfartygslägenhet och vara med på promotionen. Men islossningen skedde inte i tid och mamma for direkt till Neitsytniemi via S:t Petersburg. I stället kom Mauritz.
Jurisprudentiae doktorerna hade infört en röd doktorshatt på jubileumspromotionen 1840 efter Bolognas exempel. Promotionen blev en stor skandal, då promovenderna beslöt inskränka balbjudningarna och inte bjöd de höga dignitärerna till promotionsbalen. Greve Berg lät uppkalla vice kansler och rektor föreläggande dem att utverka antingen en inbjudan till honom eller balens inställande.
Från Wilhelm till Peter 9.7.1860:
Detta bref hoppas jag skall träffa Dig i Sordavala, då Du återvänder dit från Walamo, så att Du, om det bär sig och Schröder vistas i Uomais, kunde komma ut till Neitsniemi, dit jag hoppas anlända efter tio dagar och der Ida jemte barnen redan uppehållit sig i snart två veckor. – Moritz var hitrest till promotionen och enligt hvad jag derefter hört, skall det på fullt allvar vara fråga om att några nivellörer åtminstone vid jernvägsarbetets fulländning skola befordras till officerare. Af Robert har jag ej haft bref, så att jag icke vet när han anländer till Finland, men Woldemar har deremot tillskrifvit mig om en spekulant från Neitsniemi.
Hvad promotionsbalen fingo magistrarna befallning från tf Kansler (troligen på Grefve Bergs framställning) att inbjuda General Guvernören, Senaten etc. (hvilket de inte ämnade göra) eller ock inhibera balen, hvilket senare genast skedde och i dess ställe en bal arrangerades af alla dem, som af Magistrarna blifvit inbjudna; och straxt efter promotionen reste Vice Kansler till S:t Petersburg, der han synnerligen nådigt bemötts af Majestätet, som dermed låtit Grefve Berg, hvilken ock snart derpå reste dit, svälja rätt beska saker, utan att han ens fick komma fram med sin utmålning af affären.
Vice kanslern Munck och ministerstatsrådet Armfelt lyckades övertyga regenten om att det inte var fråga om någon revolutionsstämning, utan om greve Bergs dåliga popularitet. Berg blev föga nådigt emottagen, och Hans Majestät lär ha sagt till honom att han inte var omtyckt i Finland. Balpubliken hade hurrat och skålat till Kejsarens och tronföljarens ära för att visa att demonstrationen inte var riktad mot regenten själv.
Brevet fortsätter om andra ärenden:
Attu Zitting var nyligen här och reste åter ut på ett år, för att besöka Belgien, Schweitz och England i afseende å inhemtande af kännedom om dessa länders agrikultur förhållanden. – I nästa lördag väntar jag hit Victor Söderhjelm och hans fru jemte deras äldste pojke, hvarefter jag följande thorsdag torde följas åt med dem till Wiborg. Gubben Söderhjelm är i Åbo och undergår vattenkuren, derifrån han först i slutet på Juli kommer hem. Din ränta till Florin har jag betalt, äfvensom jag skall liquidera priset för Dina genom Frenckell reqviderade böcker, dem skall jag föra med mig till Wiborg. – Nu skall jag ut till pastor Sirelius, som har en tillställning för sin stjufbroder. Rautus pastor, hvilken är här med afseende å ett stundande prästmöte i Borgå, och derföre kan jag blott be om helsningar till dervarande bekanta af Din broder W. Zilliacus
Hfors den 9 Juli 1860
P.S. Har Du fått pengar af Melenius.